Allt fler medborgare tappar förtroende för den kommunala skolan i det man tappar elever till friskolorna. I Gävle står politikerna nu plötsligt lamslagna i det man inte tycks vaknat upp förrän nu. Detta trots att trenden gått att se under flera år.
Nu plötsligt måste man därför blixtsnabbt rädda det som räddas kan. Lärare måste sägas upp och lokaler måste snabbt hyras ut, trots att budgeten bara lades för några månader sedan. Ja… jag säger då det. Det brukar sannerligen bli ett hårt uppvaknande då verkligheten kommer i kapp.
- Vi har en alldeles utmärkt skola, hävdade socialdemokraterna helt nyligen, och menade på fullt allvar att det inte fanns några problem alls. Men varför är då det individuella programmet lika stort som ett vanligt gymnasieprogram, varför drogas det fritt på våra skolor, varför blir fler och fler utslagen och varför har så många läs-, koncentrations- och skrivsvårigheter?
Låt oss då göra om skolan från början. För inte ska det väl behöva ta nio år för en normalbegåvad elev att lära sig läsa, räkna och skriva samt inhämta en annan bred allmänbildning? Mycket av skoltiden går i dag till spillo, på grund av dålig pedagogik och bristfälligt ledarskap. Därmed kan man dra slutsatsen att den kommunala skolan enbart har till uppdrag som förvaringsplats medan de vuxna ska förvaras någon annanstans i samhället.
Kvalitet är en färskvara. Alltså är det bra att den kommunala skolan nu tappar elever till friskolorna för att få en rimlig chans att själva få bli fräsch. Men för att göra en förändring måste man först börja titta på sig själv. Och detta är en process som brukar förknippas med mycket smärta. Att erkänna sig ha gjort fel, är det svåraste människan vet. Men lär man sig aldrig att göra det, riskerar man att gå baklänges. Att gå fram mot okända rum kräver mod. Det är därför den svenska socialismen nu flämtar sina sista andetag i panik då man i dödsångest fäktar med armarna. Framtidens skola kommer att se annorlunda ut då man säkerligen har ett helt annat syfte med den. Det är fullt möjligt att man därför analyserar och ställer sig frågor som ser ut så här:
1. Ska kunskaper stå i centrum eller är det viktigare att eleven blir socialistiskt anpassad?(Väljer man mot all förmodan att kunskaper är viktigare är man redo för nästa fråga:
2. Vilken roll ska man ha som elev?
Denna fråga förebygger kommande konflikter. En gemensam skolhistoria bland de kommunala skolorna med normer och uppförandekoder ökar tryggheten och därmed statusen för både lärare och elever. Denna metod kostar inga pengar.
3. Förbättra lärarhögskolan så att den innefattar en stor del pedagogik och ledarskap där konflikthantering och självkännedom tränas. (De flesta lärare idag vet inte hur de får agera mot stökiga elever och är osäkra i sig själva.)
4. Sist men inte minst. Slopa genuspedagogiken och sluta tafsa på pojkar och flickors tankar, lekar och åsikter. Detta är integritetstänkande mot både barnen och deras föräldrar. Det är nämligen inte skolans sak att styra barnen in i en sexuell oidentifierad könsroll där barnen riskerar tappa bort sin egen, ännu outvecklade jag-känsla. Sådant kallar jag för en själslig våldtäkt och är mycket oanständigt.
