I Landskrona kör de verkstad och lite prat

I Landskrona kommer man nu att genomföra drogtester i högstadiet vilket är glädjande då problemet med droger är mer omfattande än vad många av oss tror. Att i dag vara tonårsförälder är inte lätt och vi föräldrar rår därför inte ensamma på de enorma krafter som sysselsätter hela den internationella knarkhandeln. Därför måste det växande drogmissbruket bland ungdomar erkännas som ett mycket allvarligt samhällsproblem och inte enbart som ett tragiskt misslyckande i den egna familjen.

För vi får ju trots allt inte låsa in våra barn som ett sätt att skydda dem från denna samhällsfara. Det råder skolplikt och många av oss måste arbeta.

Inte heller har vi föräldrar teknisk möjlighet att dygnet runt kontrollera vilka våra ungdomar träffar och pratar med minut för minut. Till detta krävs nämligen särskilda sändare som opereras in under huden på ungdomarna. I England börjar förvisso föräldrar använda denna teknik men den är ännu ovanlig i Sverige.

Att anställa en privatdetektiv som skuggar och buggar är dels ekonomiskt oförsvarbart för den lilla familjen, och dels är privatdetektiver här i landet besvärlig att få tillgång till, även om branschen borde vara framgångsrik med tanke på omständigheterna. Så nog borde man väl ändå som förälder få önska att åtminstone skolorna ute i landet aktivt jobbade för en drogfrihet i ett sätt att göra livet lite lättare.

Då min dotter Louise gick i högstadiet berättade hon om kamrater som började med hasch redan i sjuan för att sedan avancera till tyngre saker. Därmed fick hon följa kamraternas liv från den rökande varianten till den allt snabbare resan till kategorin ”pundare”. Ingen i lärarkåren såg eller förstod vad som hände trots att ungdomarna fanns drogade på skolan, påpekade hon. Så ramlade plötsligt dödsbuden in. Allt från självmord till andra mystiska dödsfall. Som 16-åring började hon läsa dödsannonserna, vilket i mitt tycke var alldeles för tidigt. Och jag försökte trösta men kände en obehaglig vanmakt. Detta hände i Sandviken och jag har svårt att tro att Sandvikens grundskolor skulle vara ensamma i landet att ha missbruksproblem.

Ingen normal ung människa går förbi en sådan här verklighet oberörd vilket medför att ungdomars behov av att utagera och ventilera naturligtvis blir stort. Det är därför förståeligt att så många i dag har koncentrationssvårigheter, är allmänt otrygga och därmed klarar skolan allt sämre. Denna slutsats stärks av studier från andra länder som har erfarenhet av droger och drogtester. Då man i exempelvis USA och i England genomförde drogtester på skolan, enligt tidningen Drugnews, uppgavs den positiva effekten av just ett större lugn på skolorna, bättre studieresultat och mer nöjda elever.

Vi i Gävle har tidigare lagt en motion om slumpmässiga drogtester i skolan men fick då avslag på grund av att fullmäktige ansåg integriteten vara viktigare än att arbeta drogförebyggande. Jag känner därför starkt med de föräldrar och anhöriga som nu ensam tvingas fortsätta sin kamp för sina ungdomar i Gävle. Många på anhörighetsprogrammet, på det nu nedlagda GBC, var just mödrar som farit mycket illa av sina barns drogande och drickande, i det att vissa av dem själva hamnat i missbruk till slut som enda utväg att slippa känna.

Vad gäller Landskrona kommun är jag övertygad om att många elever som vuxna kommer att tacka de ansvariga för att de så modigt grep in för att utmana drogerna. Och fler kommer förmodligen så göra. Förutom givetvis anhöriga, kan tilläggas vårdpersonal, polis, kriminalvårdare, behandlingspersonal, socialsekreterare och lärare.